Kommunikation - om att påstå känslor!

Brukar du påstå känslor om andra? Kommunikation blir då ett förvirrat skådespel! I respektfull kommunikation ingår Inte att påstå känslor. Respekt är att ur medvetenhet om att du inte alltid ser klart istället Fråga andra vilka känslor de har.

Här går vi in i påståendenas kaotiska värld som är full av missförstånd, bitterhet, agg och disharmoni! De konsekvenser som skapas av att vi påstår saker om varandra är långtgående. Du får som vanligt även några praktiska råd. Har det hänt att människor i din omgivning ”påstått” hur du känner dig? Var det så att du någon av gångerna upplevde dessa påståenden som fullkomligt galna och fel? Brukar du påstå känslor om andra?

  

Jag har personliga erfarenheter av att påstå andras känslor. Jag vet utifrån många och trägna försök i påståendenas kaotiska värld att relationerna med andra människor (framförallt kärlekspartners) blir fyllda av bitterhet, sårade känslor, maktlöshet och ilska när jag påstår vad andra känner. Jag vet också att jag själv inte trivs när andra människor lägger över sina egna projiceringar* på mig.

Det är väl bara att sluta påstå då?

Nej :) ... Så lätt är det inte! Detta med att påstå andras upplevelse är tyvärr djupt rotat i vårt samhälle. Vi har (precis som med så många andra icke önskvärda fenomen) fått beteendet av våra föräldrar som i sin tur fått det av sina föräldrar och så vidare bakåt i tiden i all oändlighet. Jag kallar detta för ”arvsynden” (arvsynden har enligt ordboken en annan innebörd). Utifrån min erfarenhet med mig själv och så även mina klienter kan jag se att ofoget att påstå andras känslor är mycket bedrägligt och att det handlar om ett gradvist uppvaknande och om en förhöjning av medvetenheten.

En klassiker

A och B lever i en kärleksrelation. Just denna dag upplever A att B bär på ilska. Därpå säger A:

-Var inte så arg (ett påstående)!

B Blir ännu argare. Fast eftersom det inte är ok och eftersom paret inte lärt sig att handskas med känslor, säger B:

-Jag är inte arg (märkbart arg)!

Har du någon gång varit med om en liknande situation? I ovanstående fall tar varken Stina eller Kalle ansvar för sina känslor. Istället projicerar* de ut sina känslor på den person de har en kärleksrelation med. Tyvärr behandlar vi ofta vår älskade sämst av alla :-(

Vad beror det på?

I en nära kärleksrelation ramlar förr eller senare alla gamla lik ut ur garderoben. Det gör dom vare sig vi vill eller inte. När en av dom där gamla ruttna liken ramlar ut står du inför två val.



Ska jag ta ansvar för mina känslor denna gång
eller ska jag projicera* ut dom på min partner?

Det finns ett tredje val. och det är att undvika dom diskussioner och situationer då liken vanligtvis ramlar ut. Detta har du säkert både iakttagit hos andra och erfarit själv. Du lever då i en relation där du måste gå på tå för att undvika alla minfält och andra farliga områden. Relationen stagnerar då och din energi går åt till att undvika det som borde tas om hand. Detta kan låta enkelt i teorin. I praktiken är det Inte enkelt. Det är mycket motsägelsefullt och bedrägligt. Det är en förutsättning att du är villig att ta ansvar för din upplevelse och att du är villig att sträva mot att förstå dig själv och i detta dina reaktioner i relation till andra.

En coach

Jag skulle vilja säga att det är nödvändigt att ha en utomstående guide (exempelvis en coach) som du har förtroende för och som ser klart. Du kan då få hjälp med att sortera ut vad som är vad och vad du måste ta ansvar för, samt vad som inte är ditt ansvar.

Kommunikation - påstå känslor eller ta ansvar - vad kan du göra?

Återigen – var vaksam på dig själv och (så långt du nu är medveten om det) börja ta ansvar för dina egna känslor. Detta är inte alltid lätt. Dock kan jag lova dig att nedlagda investeringar i form av arbete på sig själv betalar sig många, många gånger om. Eftersom det är så pass knivigt att reda ut alla känslor och olika ansvarsförhållanden kan det underlätta med en utomstående kompetent person som du litar på (ofta en coach, terapeut eller annan yrkesperson). Ovanstående situation mellan A och B skulle kunna utvecklas till följande:

Exempel 1: A tar ansvar

A och B lever i en kärleksrelation. Just denna dag upplever A att B bär på ilska. Därpå säger A:

-Jag upplever att det finns ilska. Jag vet inte om det är du eller jag? (detta öppnar upp för en dialog och kommer ur respekt)

B kanske svarar:

-Ja älskling. Jag känner mig förbannad för att verkstadskillen inte gjorde ett ordentligt jobb med bilen idag

Exempel 2: B tar ansvar

A och B lever i en kärleksrelation. Just denna dag upplever A att B bär på ilska. Därpå säger A:

-Var inte så arg (ett påstående)!

B Eftersom B lärt sig att handskas med känslor, säger B:

-Ja älskling. Jag känner mig förbannad för att verkstadskillen inte gjorde ett ordentligt jobb med bilen idag. Jag går in i sovrummet och avreagerar mig.

Ovanstående är bara två exempel. Det finns oändliga variationer. Det hela handlar om ett gradvis uppvaknande och om en förhöjning av medvetenheten.

* Projiceringar kan du läsa mer om i följande Morrhår:

Nr 6 apr 04 - Projicering och Projiceringar >>>

Nr 10 okt 04 - Våld, Fred - Kollektiva Projektioner >>>



Återigen! lycka till med kärleken och
ta hand om er själva och varandra!

Copyright

Texterna på denna sida får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn (Tommy P.A. Larsson) och fungerande länk till respektive sida medföljer. Kontakta gärna Tommy om du vill återpublicera någon av texterna här på www.carpeleo.se. Alltid roligt att veta :-)