Presentationsteknik och retorik -
roten till vår problematik!

I detta nummer tar vi upp en av områdena jag arbetar med. Nämligen utbildningar i presentationsteknik och personlig utveckling i grupper och enskilt.

Det är min bestämda och ur lång erfarenhet tillängnade ståndpunkt, att det inte hjälper att träna på att hindra symptomens yttrande på scenen! Exempel på detta är kroppsspråk, status, andning och röst mm. Detta är som att bo i ett hus med läckande tak och för varje ny läcka ställa ut en ny hink istället för att laga taket. Om du vill uppnå kontakt med publiken måste du gå till "pudelns kärna"!

  

Pudelns kärna handlar bland annat om det förflutna och dess verkningar i nuet. Detta är för mig fullkomligt uppenbart. Jag blir förvånad när jag tittar mig omkring och ser att så många fortfarande arbetar med tonvikten på symptomen till något mycket större och mycket mer komplext. Detta större är den mänskliga naturen med dess fel och brister - och samtidigt med dess skönhet och storhet.

Mitt sätt att arbeta med det som kallas presentationsteknik

På scenen, liksom även i nära kärleksförhållanden, är det som jag ser det, ej möjligt att ta några genvägar kring den egna personen och den egna utvecklingen som människa. Att tro på denna möjlighet är att sticka huvudet i sanden och (här kommer komiken:)) i evighet vänta på att det där "hemska" som du kanske tror är ”du”, ska försvinna och per automatik bytas ut mot något perfekt och strömlinjeformat. Ingen människa är perfekt och dessa "operfekta" egenskaper går inte att gömma undan på en scen eller i ett nära kärleksförhållande. Detta kan säkert du som i praktiken erfarit de två platserna i livet hålla med om!? Det spelar ingen roll hur många kurser i kroppsspråk du går på - hur bra du kan powerpoint, overhead och andra tekniska finesser på scenen - hur mycket du bygger ut huset - hur bra tvättmaskin du skaffar - hur fina kläder du köper - hur fina prylar dina barn får etc. Förstår du vad jag menar?

Vad jag vill med Helhetsframträdande™ - presentationsteknik med fokus på dig?

Jag vill gå till pudelns kärna. Jag vill hjälpa dig med att hämta tillbaka dina ”rättigheter” och som du förstår finns det stora vinster kring detta även utanför scenen. Som jag ser det är det aldrig tillräckligt att behandla symptomen. Detta gäller Allt i livet! Symptomtänkandet är fortfarande det förhärskande tankesättet i vårt samhälle. Konsekvenserna av detta är vittgående. Se bara på områden som sjukvård, kriminalvård och psykvård mm. Om du tar dig en titt på alla de problem vi idag kan se torna upp sig på alla nivåer och ifrån alla håll i vårt samhälle och om du samtidigt drar paralleller till detta utifrån den utgångspunkt (Helhetstänkande) jag behandlar i detta morrhår kan du, liksom jag, se hur uppenbart det hela är i praktiken. Vi måste gå till problematikens källa eller alternativt se fler och fler problem i våra liv. Visst tar vi bitvis upp symptomen på scenskräck, rampfeber och talängslan på mina utbildningar. Visst ger jag olika tips på hur vi medvetet kan ändra exempelvis kroppsspråk, röst och status. Det är fruktbart att ta sig an en problematik ifrån flera håll. Dock ligger inte tonvikten på symptomen. Huvudsaklig inriktning är för mig roten till våra problem på scenen. Jag vill ta bort illusionen om att det är möjligt att lösa detta problem genom att "angripa" enbart symptomen. Jag tror inte på att det finns någon genväg på scenen (om du vill nå fram). Du måste gå till proplematikens källa. Jag vill lägga fram ett nytt recept som fungerar I PRAKTIKEN på scenen. Detta gör jag utifrån många timmar av praktiskt arbete både på och framför scenen, samt utifrån mitt arbete med klienter, elever och utbildningsdeltagare ... och inte minst utifrån arbetet med mig själv.

Mer information om presentationsteknik

Längst ner på sidan följer ett antal länkar till andra sidor som kanske kan ge dig tips, råd och information!

Ja visst gör det ont

"Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen."

/Karin Boye 1900-1941

Copyright

Texterna på denna sida får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn (Tommy P.A. Larsson) och fungerande länk till respektive sida medföljer. Kontakta gärna Tommy om du vill återpublicera någon av texterna här på www.carpeleo.se. Alltid roligt att veta :-)