Projicering och projiceringar

Projicering och projiceringar - vad är det för något?
Här följer lättfattliga förklaringar om projiceringar.

Vad vet du om projiceringar? Projicerar du ibland (eller "projjar" som det heter på slangspråk :-) )? Projiceringar är något som sker på alla nivåer i samhället och det är något som vi alla måste komma till rätta med för att uppnå mognad och frid, både inom oss själva och i samhället i stort. Det går att tala mycket om projiceringar. Jag vill i detta Morrhår göra det enkelt, jordnära och kortfattat.

Låt mig börja med tre exempel i min omgivning och bland mina klienter:

1. Du har inte blivit tillåten att vara arg som liten flicka. Du har detta kvar i dig och trycker tillbaka ilskan så fort den visar sig. När din partner uttrycker sin ilska helt öppet reagerar du kraftfullt på detta och fördömer honom för att han bryter de regler som Du har satt upp för dig själv. Denna kraftiga reaktion är en projicering av dig själv. Den dag du tillåter dig att vara arg kommer du inte att reagera på detta hos någon (så länge inget fysiskt eller psykiskt våld åtföljer ilskan kan du ju helt enkelt välja att gå därifrån eller bara skratta åt tokigheterna).

2. Du har blivit kritiserad som liten pojke. Du har detta kvar i dig och tillåter dig inte att vara stor. Du kritiserar dig själv och gömmer dig för att undvika kritiken som ju egentligen inte finns längre (Som vuxen har du ju valet att sätta gränser och valet att välja vem du umgås med). Om en arbetskamrat ger dig feedback på något tar du detta som kritik och som en attack. Du bestämmer dig för att förskjuta denna person. Detta har ingenting med den andra att göra. När du slutar kritisera dig själv kommer du inte heller att reagera på kritik från andra (Du ser det inte som kritik, eller du förflyttar dig bara bort ifrån de kritiska personerna).

3. När du var liten pojke tog pappa all plats. Denna känsla av att inte få plats finns kvar i dig som vuxen. En av dina kollegor på jobbet som är yngre än dig och som du har lärt upp till viss del, startar helt plötsligt en egen verksamhet med liknande inriktning som dig. Då protesterar den lilla osedda pojken i dig och han vill stoppa denna arbetskamrat ifrån att förverkliga sina drömmar. Du blir arg och kommer på alla möjliga sätt för att stoppa hans utveckling. Detta har som du förstår inte heller något med din kollega att göra. Den dag du har gett dig själv plats kommer du också gladeligen att ge andra plats.

Kollektiva projiceringar

Projiceringar sker även i ett större perspektiv. Hur kan vissa länder ta sig rätten att benämna andra terrorister och brottslingar när de samtidigt själva agerar som just terrorister och brottslingar (med den enda skillnaden att de är starkare med en kraftfull krigsmakt)? Stora världsledare beter sig i detta som små omogna pojkar och flickor.



Det är bra att vara medveten om vad som händer och sker. Givetvis är det även bra att ta ställning och säga vad vi tycker. Dock... det bästa vi kan göra är att ta hand om våra egna projiceringar. Detta kan vara en lång process och stundvis kan vi känna oss totalt vilse. Under processens gång upplöses alla tidigare referensramar där vi projicerat ut oss själva och tagit oss rätten att anklaga omgivningen för allt som vi inte tycker om i oss själva. Ja, det kan vara tufft och stundvis kännas ensamt att växa.

Vinster med att sluta projicera

Att upplösa projiceringar är utan tvekan värt all möda som du lägger ner på det. Upplösa säger jag för att poängtera att de inte är verkliga. De finns bara i ditt sinne för att du tillåter det. Det är lätt att tala om och skriva om projiceringar. Det är när du verkligen upplever projiceringarna som du sätts på prov. När du står där i köket och han/hon sätter fingret på knappen. När din partner gör det där som du går igång på… på alla cylindrar. Hur gör du då? En annan sak... har du märkt att din partner vet Exakt vad som triggar dig :-) ? Kan det vara så att Du vet vad som triggar din partner? Hur medvetna är ni om spelet mellan er? Hur medveten är du om ditt eget spel? Vill du vara som en marionettdocka med en knapp för omgivningen att trycka på för att få se dig sprattla? Att börja medvetandegöra mönster i sina relationer kan vara jobbigt och förvirrande. Det är oftast nödvändigt att ha en utomstående neutral person som kan se er klart. Här kan en personlig coach, terapeut eller psykolog vara nödvändig för att ni ska kunna gå vidare. Som jag har sagt så många gånger förut... Det är värt det !

Det är en oerhörd frihet att sluta använda projiceringar som ett medel för att "slippa" ta ansvar för sitt liv. När dina projiceringar blir färre blir du oerhört mycket kraftfullare. Du tar tillbaka din rättmätiga rätt att välja. Du återtar dig själv.

Vi ser ständigt vår egen spegelbild i andra människor. Det är detta som gör att det är Absolut nödvändigt att du har andra omkring dig för att växa som människa. Det är också därför som nära kärleksrelationer ofta väcker starka känslor som vi ibland inte ens visste om att vi hade.

Om det nu är så att din partner bjuder dig på din egen spegelbild... Är det då smart att slå sönder spegeln som vi ju behöver för att växa? Att ta ut dessa monsterkänslor på den som du ju egentligen älskar är Alltid olyckligt. Om du nu gör det av misstag så är det viktigt att förlåta dig själv och din partner. Jag talar här om parrelationer för att det är en arena där projiceringar är som starkast. Detta beror på att det är där vi är närmast andra människor och därmed den plats där vi får den tydligaste och ibland Obönhörligaste spegelbilden.

Min erfarenhet är att relationsproblem är en av dom vanligaste orsakerna till att människor säker hjälp hos mig.

Positiva projiceringar

Projiceringar kan också vara positiva. Då kallas det för kärlek, förälskelse, love, amour, die liebe och cinta (Indonesiska). Exempel på detta finns i oräkneligt antal i många visor, sånger, böcker och dikter. Dessa projiceringar uppkommer när vi ser vår egen skönhet och perfektion i andra. Detta är sanna projiceringar. I grunden är vi alla vackra och perfekta. När vi ser detta ser vi det som är sant. Vad säger du om att uppleva detta hela tiden, oavsett omgivningen!?

Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt språng för mänskligheten!

Den 21 Juli 1969 - astronauten Neil Armstrong stiger ner på månens yta och utbrister: "ett litet steg för en människa, ett gigantiskt språng för mänskligheten!". Lyssna här för att höra Neil Armstrong utbrista i de klassiska orden då det begav sig >>>



Orden förmedlas till jorden via en radiotransponder från Motorola ombord på månlandaren Apollo 11.

Som jag ser det vore det ett oändligt mycket större steg för mänskligheten att upphöra med projiceringar. Är det inte komiskt (eller tragiskt) att vi kan åka till månen men att vi inte kan sluta fred med varandra? Vi måste höja vår nivå av tänkande! Jag vill att denna nättidning ska vara en del i den processen. I detta är jag en fridens krigare. Tack för din tid. Ta del av Alberts visdomsord nedan.



"The world we have made as a result of the level
of thinking we have done thus far, creates problems
we cannot solve at the same level of thinking
at which we created them."

/Albert Einstein 1879-1955

Copyright

Texterna på denna sida får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn (Tommy P.A. Larsson) och fungerande länk till respektive sida medföljer. Kontakta gärna Tommy om du vill återpublicera någon av texterna här på www.carpeleo.se. Alltid roligt att veta :-)